måndag 26 augusti 2019

du kanske aldrig når dit du vill nå men du når mig.

Det gör ont att läsa att jag beter mig "sjukt" och som ett "rövhål". Det gör ont att läsa att jag ska "skärpa mig" och "get my shit together". Och förlåt om jag är extremt känslig för att känna så, men det är sån jag är. Jag tycker faktiskt inte jag förtjänar det, och skulle aldrig, aldrig, ALDRIG skriva så till någon annan, oavsett om det var någon jag kände eller inte. Har man läst här mer än några veckor vet man om mina issues, att jag väldigt gärna vill träffa någon och obviously suger på dejting. Man vet också om att jag jobbar på det, att jag är lite dramatisk och behöver ventilera mina tankar, känslor och rädslor. Man borde i alla fall veta det. Därför gör det extra ont med kommentarer som skrivs "i välvilja" men som inte är ett dugg konstruktiva eller uppmuntrande. Jag förväntar mig inte att ni ska hålla med mig eller tycka att jag gör eller säger rätt saker men nog finns det sätt att uttrycka sig som inte är rent ut sagt elaka? Det tror jag i alla fall.

Detta är min version av min verklighet, den är min och bara min. Såklart är bilden jag beskriver inte objektiv, den utgår från mina känslor, min hjärna och alla spöken jag har. Den utgår från mig, eftersom jag är jag, och den kanske är helt annorlunda än din men den är min. Och jag jobbar på att bli en bättre version av mig själv, jag försöker förstå mitt beteende och mina reaktioner. Tyvärr är det något jag inte gör så bra eftersom jag hela tiden hamnar i samma nedåtgående spiral. Jag vet om det men kan liksom inte riktigt ta mig ur det. Ni som läser och kommenterar här brukar vara till min hjälp, ni brukar råda och peppa, och ibland också ge mig hårda, men rättvisa förmaningar eller tillrättavisningar. De brukar vara konstruktiva, genomtänkta och uppmuntrande snarare än kränkande och elaka. Och jag har uppskattat er så himla mycket, ni som är mina www-vänner, som hjälpt till att plocka upp mig och alla mina bitar när jag ibland känt mig helt sönder. Tack för det.

Jag känner mig just nu lite för bräcklig för det här forumet, och kommer därför ta en paus. Jag vet inte hur länge men jag hoppas vi ses igen.

15 kommentarer:

Matilda sa...

Ta hand om dig! Förstår att du tog illa vid dig av de orättvisa kommentarerna. Jag kommer att sakna dina inlägg och hoppas att du kommer tillbaka när SU känner dig redo!

minahistorier sa...

ta hand om dig, och ta inte åt dig av hårda kommentarer. det är lätt att döma/få förutfattade meningar via nätet, det är väl tyvärr baksidan av att blogga. att folk tror att de känner en fast de bara får en liten skärva verklighet. du känner dig själv bäst och vet vad du behöver jobba vidare med. hoppas att du har nån att prata med, både professionellt och privat. med det sagt, du vet var jag finns om du vill ta en aw!

E sa...

den kommentaren var formulerad på ett riktigt ohärligt sätt med flertalet taskigheter instuckna - var hårt att läsa även som icke-mottagare av den! (smula förvånad eftersom den avsändaren vanligtvis brukar ge vettig feedback. tycker det ligger något i andemeningen dock, men sättet det uttrycktes på var långt ifrån ok. kanske klassiskt dricka-vin-framför-datorn-gå-loss-på-tangenterna-scenario..) din blogg är en av mina favoriter och jag hoppas du kommer tillbaka!

Lina sa...

Jag förstår att du tar åt dig. Svårt att inte göra det. Det här är din plats och den borde vara en safe zone för dig. Givetvis kan vi som följer dig frän en skärm inte ens komma i närheten av att förstå exakt hur situationer och händelser varit i verkligheten, även om du är grym på att sätta ord på saker och ting. Hoppas verkligen att du förstår att vi är många här som genuint bryr oss och vill dig väl, och att du kan hitta lusten att dela med dig igen. För det ska ju vara lustfyllt. Till dess vet du var jag och andra finns om du vill ventilera i mer slutna rum.

Anonym sa...

Jag har aldrig kommenterat förut, men ville precis som många andra säga att jag tycker de där kommentarerna var solklart över gränsen för vad man får säga och hur man får säga det, anonymt eller inte. Jag kommer sakna dina ärliga inlägg, men jag förstår fullständigt varför du väljer att ta en paus.

Till er som kommenterade elakt: Vi som läser måste alla komma ihåg att det är en riktig människa som skriver, och att det alltid finns en massa saker vi som läsare inte vet eller förstår. Och det går inte att ta tillbaka elaka saker man har skrivit. Man kan be om ursäkt, men skadan är redan skedd hos den som får den elaka kommentaren. Du kan inte göra den ogjord.

Fortsätt framåt S, du är modig och det märks hur mycket du kämpar för att komma vidare med det som är svårt för dig. Vi har alla våra svårigheter, även de som skäller på dig för dina. Jag hoppas för min egen skull att du fortsätter blogga nån gång, om du inte mår dåligt av det förstås.

//en annan S

Camilla sa...

Jag förstår hur du tänker och känner efter kommentarerna du fick, de var solklart över gränsen. Det må så vara att man inte håller med i vad som skrivs i en blogg, och ett öppet kommentarsfält öppnar upp för dialog, men det måste skötas på ett respektfullt vis. De du fick var inte det och från mig har du full förståelse för att du drar öronen åt dig.
Men hoppas att du kommer tillbaka, tycker om dina inlägg.
❤️

Malin H sa...

Fina du! Vi känner inte varandra, men din blogg är en av mina favoritbloggar just för att du vågar vara så öppen, sårbar och ärlig om känslor och saker som för många av oss är trassliga och jobbiga. Jag hoppas verkligen inte att du slutar blogga pga de okänsliga kommentarerna du fick, som definitivt inte var okej och helt klart säger mer om de som skriver än om dig. Vi är många som hejar på dig och verkligen tycker om att läsa dina ord, och jag hoppas att vår värme och kärlek når dig! Jag tycker du är väldigt bra på att ta kritik btw, jag är imponerad över att du alltid behåller ditt lugn och svarar sakligt trots att du förmodligen blir upprörd av en del kommentarer. Jag tycker du är stark och cool! Och jag vet att det är lättare att ta åt sig av negativa kommenterar än positiva, men jag håller tummarna hårt hårt hårt för att du inte försvinner härifrån. Stor Kram! <3

Chaos By sa...

En av anledningarna till varför jag inte skriver så mycket längre. För jag orkar inte bli dömd av någon som inte känner mig pga ord som jag har skrivit i ett forum som är min kanal att få ur allt som cirkulerar i huvudet. Jag hoppas du fortsätter skriva S, antingen för dig själv eller här igen om det känns rätt senare! Ta hand om dig och vi hörs i en annan kanal! Kram!!

Amanda sa...

Så tråkigt att du inte känner att du har denna plats som en trygg punkt längre. Kommentarerna var klart över gränsen men håller med de ovan att vi är MÅNGA som hejar på dig och stöttar dig också, ledsen att vi inte fanns där när de negativa tog över. Din blogg och ditt skrivande betyder så mycket för många och jag hoppas du kommer tillbaka om det känns rätt för dig. Stor kram.

M sa...

Förstår att du tar en paus. Vi ÄR dina www-vänner, och finns kvar när du känner dig stark igen. Kram❤️

M sa...

Fina du!

Jag hoppas att du kommer åter, men förstår att du vill ta en paus för de där orden var
varken konstruktiva och knappast något de skulle säga IRL.

Ta hand om dig!

Emilie sa...

Fan vilka övertramp de gjorde. Det som de skrev har inget med dig att göra utan är enbart en spegel av deras egna ångest. Detta är ditt space och jag blir så otroligt less på att vuxna människor beter så barnsligt och osäkert.

Önskar dig en massa lycka och ork! Du är fantastisk!

Man måste härma dom som orkar sa...

Skriv för dig själv, skriv om du behöver, skriv vad du behöver. Stäng av kommentarfunktionen om folk inte kan bete sig. Folk som är elaka kan dra dit pepparn växer. Kram

Anonym sa...

<3 <3 <3 kram till dig Sofie! Hoppas du kommer tillbaka! Allt gott! Eva

Anonym sa...

Jag har följt din blogg i många år men aldrig tidigare kommenterat, men jag tycker att du skriver fantastiskt bra och igenkännande.
Förstår och kommentarerna gjorde dig ledsen och upprörd, jag fick själv ont i magen när jag läste dem.
Hoppas du orkar komma tillbaka och skriva igen! Ta hand om dig, kram C